Var hundrande människa sägs ha utvecklade dissociativa identiteter. Ändå fler har erfarenhet av dissociation. De flesta av oss har det, om inte alla, även om det inte är patologiskt för de allra flesta. Att lära känna andra sidor av sig kan vara skrämmande. Det är dock sällan så att det finns orsak att vara rädd. Systemet finns där för att skydda dig.   

Var inte rädd, -det system som ni kollektivt format för att skydda er själva behöver du inte vara rädd för.

Det händer ibland att jag pratar med personer som är rädda för sina egna mer eller mindre dolda sidor. Ibland är det inte frågan om personer med någon utvecklad dissociation, utan med en stark ambivalens där olika sidor strävar åt olika håll, ibland är det personer med en välutvecklad kontakt till sitt inre barn och ibland är det det egoistiska och det sociala jaget som har en inre kamp. Det förekommer också att personer har en rädsla för sina ännu ganska okända dissociativa delar av jaget. En rädsla för att de skall ta över eller en rädsla för att någon skall se dem. Jag har ännu inte träffat någon som har ett inre system som är destruktivt i grunden. I regel skapar vi våra system för att vi inte kan integrera alla erfarenheter i en sammanhållen livshistoria utan ett system, hellre än ett jag, blir då genom vilket vi erfar omvärlden. Det i sig är inte så konstigt. Om allt är kaos är det logiska att ett komplext jag och inte ett enkelt strukturerat jag formas. I regel skapas det systemet för sin överlevnad. Och visst, det kan bli desturktiva effekter när omständigheterna förändras eller när olika villjor kommer i konflikt med varandra, men det är sällan så att vi behöver vara rädda för andra sidor av oss själva. Vi behöver däremot ha förståelse för dem och deras behov. Förstå hur de bidragit till överlevnaden. Denna process kan vara smärtsam, men alla sidor är sidor av dig. Och alla mina sidor är sidor av mig.Olika sidor är i regel logiska. Handlanden rationella, på sitt sätt. Det är när vi förstår det och kan utforska dessa sidor med intresse, respekt och vördnad för deras del av bördan som vi kan börja må bra, bli i balans. Så, rädsla är naturligt, men kanske inte så konstruktivt, så om det går, var inte rädd.