PTSD (posttraumatic stress disorder) är en psykiatrisk diagnos som man kan få efter att man erfarit svåra händelser i livet eller blivit vittne till en extraordinär händelse, som krig, naturkatakstrofer, bilolyckor eller våld. 

Det är helt normalt att få minnen och och känna sig spänd och på sin vakt om man har varit med om en dylik händelse. Ofta är det vanligt att man först har svårt att fungera och göra vardagliga aktiviteter, som att gå till jobbet eller delta i sociala sammanhang. Vanligen brukar det bli bättre efter några veckor eller någon månad. 

Om flera månader passerat och du fortfarande är lika spänd, sover lika dåligt och känner dig obekväm, spänd och ångestladdad så kan du drabbats av PTSD. Symtomen kan dyka upp också senare i livet och komma och gå under åren lopp. 

Vem drabbas?

I prinicp kan vem som helst drabbas och det är inte ett tecken på att du är en svag person eller extra känslig. Det finns en rad faktorer som påverkar risken för att drabbas eller inte. Om det som drabbar dig är något där du själv inte kunnat kontrollera omständigheterna är risken större, så också om det är människor bakom händelsen (interpersonellt trauma) och alldeles särskilt ifall någon valt att medvetet skada dig. Multipla trauman åkar risken, liksom andra yttre faktorer, som vilket stöd man har, ålder och kön. Särskild stor risk löper de som utsätts för återkommande interpersonella trauman i barndomen.

Det började tidigt

Under studietiden hittade jag sätt att hantera mina egna triggers på. Jag undvek sådant som var jobbigt, som stora folksamlingar, bussar och att vara ensam med män, särskilt äldre män. Jag satte mig så att så lite som möjligt skulle kunna överraska mig. Valde alltid stolen i hörnet, med utblick över rummet. Jag undvek nakenhet och platser som jag förknippade med mina barndomstrauman.

Min vän knackade mig på axeln och jag slutade andas för en sekund

Trots det hade jag mardrömmar och fick ofta jobba aktivt på att hantera mina minnen. Jag påminde mig hela tiden om att "det händer inte nu", "det är länge sedan", "han lever inte längre". Så tog jag några djupa andetag och tog ny sats.